publicerad: 2021  
skrov skrovet, plural skrov, bestämd plural skroven
skrov·et
substantiv
[skrå´v]
1 fartygs­kropp
skrovplåt; järnskrov
sprickor i far­tygets skrov; granaten slog hål i ubåtens skrov
○ ibland äv. stomme
belagt sedan 1648; sv. dial. skrov 'skrov; mage; ihålig kropp', besläktat med skrova 'skrymma; stapla huller om buller'
2 (skelett av) bål eller kropp hos (dött) djur
kycklingskrov
○ äv. om människans mage skämtsamt
få något ätbart i skrovet
belagt sedan 1712