publicerad: 2021  
skylta skyltade skyltat
verb
skyl`ta
1 ställa ut (varor) till all­mänt beskådande i skylt­fönster eller dylikt
JFR exponera
skyltdocka; skyltfönster
någon skyltar ((med) något)
skylta (med) det nya vårmodet
○ äv. med av­seende på något abstrakt något ned­sättande visa offentligt
någon skyltar med något/att+verb/sats
någon skyltar med något
någon skyltar med sats
någon skyltar med att+verb
man bör inte skylta med sina egna åsikter i ett referat
belagt sedan 1883; till skylt
2 före­visas i offentligt samman­hang
JFR figurera
någon skyltar i något
hon fick skylta som skatte­smitare i pressen
belagt sedan 1881
3 ofta perfekt particip sätta upp (trafik)skylt
någon skyltar (något)
det var dåligt skyltat vid in­farten till staden
○ ibland i konstruktion med objekt
den nya gatan är inte skyltad än­nu
belagt sedan 1881
skyltaskyltande, skyltning