publicerad: 2021  
smeta smetade smetat
verb
sme`ta
1 ofta med partikel, sär­skiltner bestryka med mjuk, kladdig röra och ofta smuts
JFR 2gegga, kladda 1, klena, kleta ner
någon smetar (ner) någon/något (med något)
någon smetar (ner) någon (med något)
någon smetar (ner) något (med något)
någon smetar något (på någon/något)
någon smetar något (på någon)
någon smetar något (på något)
små­barnen hade smetat ner duken med smör; han hade smetat silikon på väggen
○ äv. med konstruktions­växling med partikel, sär­skiltin, på stryka på, arbeta in något kladdigt
någon smetar (in/på) någon/något (med något)
någon smetar (in) någon (med något)
någon smetar (in) något (med något)
någon smetar (på) någon (med något)
någon smetar (på) något (med något)
smeta in kroppen med sol­kräm
belagt sedan 1430–50 (Fem Mose böcker); fornsvenska smita, smeta; bildat till en germ. ord­rot med bet. 'smörja på'
2 lämna smetiga märken
något smetar (någonstans)
sörjan i diket smetade mot kjolfållen
○ äv. ofta refl. bilda smetig massa
något smetar (sig) (någonstans)
blodet från såret i pannan smetade sig på kinden
belagt sedan 1674
smetasmetande, smetning