SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 sprattelgubbe sprattelgubben sprattelgubbar sprattel|gubb·en substantiv spratt`elgubbe ● trä- eller pappfigur med armar och ben som kan röras genom att någon drar i ett snöre ○ äv. bildligt, spec. om person vars handlande lätt kan styras ○ spec. äv. om sprallig person belagt sedan 1900 SO Alfabetisk lista sprallig adj. sprang (springa) spratt subst. spratt (spritta) sprattel subst. sprattelgubbe subst. sprattelgubbe (gubbe) sprattla verb spray subst. spraya verb spraybalsam (spray) Till alla ordböcker