SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SO

Svensk ordbok

publicerad: 2021  

stamning stamningen

stam·ning·en

substantiv

stam`ning

● störning i talets normala flyt och rytm ofta känne­tecknad av upp­repning av ljud el. stavelser

SE stamma 2

stamningsbesvär

belagt sedan 1855

SO

Alfabetisk lista

  stamma verb
  stammare subst.
  stammare (stamma)
  stammis subst.
  stammoder subst.
  stamning subst.
  stamning (stamma)
  stamningsbesvär (stamning)
  stamofficer (stam-)
  stamort subst.
1stamp subst.

  Till   alla ordböcker