SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SO

Svensk ordbok

publicerad: 2021  

stoppur stopp­uret, plural stopp­ur, bestämd plural stopp­uren

stopp|­ur·et

substantiv

[ståp`-]

● specialkonstruerat ur för nog­grann tid­tagning

SYN. tidtagarur

belagt sedan 1919

SO

Alfabetisk lista

  stoppsignal (stopp)
  stoppsträcka (stoppa)
  stopptecken (stopp)
  stopptecken (tecken)
  stopptid subst.
  stoppur subst.
  stoppur (ur)
1stor adj.
2stor subst.
  storanvändare (användare)
  storartad adj.

  Till   alla ordböcker