publicerad: 2021  
ständig ständigt ständiga
ständ·ig
adjektiv
stän`dig
● som på­går utan av­brott under viss tids­period
JFR idelig, oavbruten
ständig värk; en ständig kamp för till­varon; leva under ständigt hot; de kände ständig oro för att pengarna inte skulle räcka till; under vinter­halvåret är det ständig natt norr om pol­cirkeln
○ äv. om person som all­tid fyller viss funktion
Akademiens ständige sekreterare
belagt sedan 1617; av tyska ständig, lågtyska stendich med samma betydelse, till stand 'stående; bestånd'; jfr ur­sprung till bestånd, 1stånd!!