publicerad: 2021
1stämma
stämman stämmor
stämm·an
substantiv
1
(tal- eller sång)röst
en vän stämma; en myndig stämma; en svag stämma; en välljudande stämma
hans djupa stämma; barnens ljusa stämmor; han har en kraftig stämma
○
äv. bildligt, särskilt i uttryck för inflytande
det är svårt för ett litet land att göra sin stämma hörd i världen
○
äv. med tanke på person
en välkänd stämma i radion
sprucken stämma
röst med ojämn klangrörd och med sprucken stämma tackade hon för presenterna
säte och stämma
se
säte
vår andes stämma i världen
vårt (svenska) språk
belagt sedan 1594;
av lågtyska stemme med samma betydelse; trol. besläktat med
2stämma 6
2
viss melodigång i musikverk för sång el. instrument
basstämma; cellostämma; förstastämma; stämföring
○
äv. om motsvarande instrument el. röst
hela stämman behöver intonera noggrannare
belagt sedan 1635
3
sammanträde med beslutande församling
(på/under) stämman
(på) stämman
(under) stämman
nära hälften av aktieägarna kom till stämman
○
äv. med tanke på motsvarande personer
stämman var enig i sitt beslut
○
ibland äv. om mer informellt möte
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen);
fornsvenska stämna; till
2stämma 4
2stämma
stämde stämt, presens stämmer
stämm·er
verb
1
justera (instrument) till rätt tonhöjd och rätta tonintervall
SE
stämning 3
stämmande
någon stämmer något
stämma gitarren; låta stämma pianot
belagt sedan 1665;
av lågtyska stemmen 'göra lika; få att stämma överens', med anslutning till
1stämma 1
2
ofta perfekt particip
inge viss sinnesstämning
SE
stämning 1
någon/något stämmer (någon/något) till något
någon stämmer (någon) till något
någon stämmer (något) till något
något stämmer (någon) till något
något stämmer (något) till något
hon verkade vara vänligt stämd mot dem; kritiken gjorde honom fientligt stämd; en betraktelse som stämmer till eftertanke
belagt sedan 1814
3
vara
korrekt
något stämmer (in) (på någon/något/sats)
något stämmer (in) (på någon)
något stämmer (in) (på något)
något stämmer (in) (på sats)
svaret stämde; hans uppgifter stämde bra
○
spec. i förhållande till förlaga etc.
ibland med partikel, särskiltin
något stämmer (överens) (med något/sats)
något stämmer (överens) (med något)
något stämmer (överens) (med sats)
räkningen stämde inte; den gamla kartan stämde inte med verkligheten; signalementet stämde in på den försvunne
○
äv.
hänga ihop på ett logiskt eller symmetriskt sätt
hästen såg konstig ut, proportionerna stämde inte riktigt; det var något i hennes berättelse som inte stämde
belagt sedan 1614
4
(låta) åtala el. inleda tvistemål mot
SE
stämning 2
någon stämmer någon (för något/sats)
någon stämmer någon (för något)
någon stämmer någon (för sats)
hon tänker stämma honom för ärekränkning
○
äv.
kalla som svarande eller vittne
man stämde henne inför domstol
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen);
fornsvenska stämna; ur en ordrot med bet. 'vara (göra) fast'; nära besläktat med
bestämma
5
avtala möte eller dylikt
några stämmer något
de stämde träff i parken
belagt sedan 1615;
jfr ursprung till
2stämma 4
6
hejda flöde
stämmande
någon stämmer något
stämma blodet; stämma blodflödet
stämma i bäcken
se
bäck
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen);
fornsvenska stämna; gemensamt germanskt ord med grundbet. 'göra styv'; besläktat med
stamma
7
vinkla ut (skida) för att svänga vid utförsåkning
någon stämmer (med något)
belagt sedan 1927;
jfr ursprung till
2stämma 1
8
bearbeta (trä) med stämjärn
någon stämmer något
belagt sedan 1858;
jfr ursprung till
2stämma 1