publicerad: 2021  
1svärta svärtan svärtor
svärt·an
substantiv
svärt`a
1 knappast plur. material för svart­färgning
skosvärta; spiselsvärta; trycksvärta
äv. svarthet
tuschets svärta
belagt sedan 1611; till svart
2 en (större) dyk­and vars hanne är svart och har stora, vita ving­speglar och vita fläckar vid ögonen medan honan är tämligen en­färgat brun
svärtan häckar i Sverige i fjällen och längs öst­kusten
belagt sedan 1611
2svärta svärtade svärtat
verb
svärt`a
1 täcka med svart färg
någon svärtar något
svärta ögon­fransarna; svärtade tak­bjälkar
äv. göra svart
dahlior som svärtats av en för tidig nattfrost
belagt sedan början av 1400-talet (Svenska Medeltids-Postillor); fornsvenska svärta
2 vanligen med partikelnner förtala
någon svärtar (ner) någon/något
någon svärtar (ner) någon
någon svärtar (ner) något
mot­ståndarna försökte svärta ner honom på alla sätt
äv. förstöra genom att förtala
svärta (ner) kårens rykte
belagt sedan 1636
svärtasvärtande, svärtning