publicerad: 2021  
timlig timligt timliga
tim·lig
adjektiv
tim`lig
● något ålderdomligt som har att göra med till­varons jordiska och tids­bundna sidor i mots. till de andliga
JFR världslig
föräldrarna måste sörja för barnens timliga och andliga väl­färd
○ i religiösa samman­hang ofta med ton­vikt på förgängligheten
blott timlig lycka; endast samla timliga ägo­delar
○ i substantivisk an­vändning ibland (förr) om jorde­livet som helhet
Gud har från det timliga hädan­kallat NN
belagt sedan 1472–86 (Speculum Virginum); fornsvenska timeliker; till timme i bet. 'tid'