publicerad: 2021  
tinktur tinkturen tinkturer
tinkt·ur·en
substantiv
[tiŋtu´r] el. [tiŋktu´r]
extrakt av växt- eller djur­drog som beretts med alkohol­haltigt lösnings­medel
jodtinktur; malörtstinktur
äv. om mot­svarande preparat, sär­skilt läke­medel
belagt sedan 1675; av lat. tinctu´ra 'färgning', till ting´ere 'färga'; jfr teint