publicerad: 2021  
tinning tinningen tinningar
tinn·ing·en
substantiv
tinn`ing
● det plana partiet på var­dera sidan av pannan där benet är särsk. tunt
håret var grått vid tinningarna; blodet bultade i tinningarna
de grå tinningarnas charm se charm
belagt sedan ca 1420 (Legenden om Gregorius af Armenien); fornsvenska thynninger; jfr isl. þunnvangi med samma betydelse, trol. till þunnr 'tunn' och vangi 'kind'