publicerad: 2021  
tradition traditionen traditioner
trad·it·ion·en
substantiv
[-∫o´n]
1 fast etablerad sed­vänja in­om en grupp som yttrar sig i (regel­bundet) åter­kommande händelser med i stort sett oförändrad ut­formning
traditionsbevarande; traditionslös; släkttradition
en gammal tradition; en kär tradition; en etablerad tradition; hålla på traditionerna; värna om traditionerna; bryta mot traditionen
en tradition (av något/att+verb)
en tradition (av något)
en tradition (av att+verb)
en tradition (att+verb)
det var tradition i familjen att gå i kyrkan på påsk­dagen; julen är av tradition den stora familjehögtiden
○ spec. (något ut­vidgat) om viss, ständigt upp­repad, yttring av litterär el. konstnärlig verksamhet
ensamhets­motivet in­går i en litterär tradition med rötter i romantiken; en deckare av problem­lösnings­typ i den engelska traditionen
○ äv. om historiska förtjänster, erfarenheter eller dylikt
klubben har stolta traditioner, bl.a. fyra svenska mästerskap; trafik­säkerhets­arbetet har en lång tradition i Sverige
belagt sedan 1669; av lat. tradit´io med samma betydelse, till tra´dere 'över­lämna'; jfr ur­sprung till tradera
2 tro eller upp­fattning som över­förts från generation till generation vanligen i många led; ofta med över­naturliga in­slag
enligt en tradition visade sig ett sken på himmelen när han dog; Talmud och annan judisk tradition
○ äv. med ton­vikt på själva (det muntliga) över­förandet
sången har bevarats genom muntlig tradition
belagt sedan 1566
3 juridik över­lämnande av en sak från en persons besittning till en annans
SE tradera 2
tradition (av något)
belagt sedan 1806
Skit i traditionerna. Svensk titel på roman av Leif Panduro (1958)