publicerad: 2021  
unken unket unkna
unkn·are
adjektiv
unk`en
● som luktar in­stängt
den unkna luften i det ovädrade rummet
○ äv. något ut­vidgat
ölet hade en unken smak
○ äv. bildligt
hans tal om den svenska folkstammen var som en unken pust från 1930-talet
belagt sedan ca 1710; trol. till sv. dial. dunken 'fuktig; unken'