publicerad: 2021  
uppvärma uppvärmde uppvärmt, presens uppvärmer
verb
upp`värma
● ofta perfekt particip; vanligen lös förbindelse, se värma upp göra varmare
återuppvärma
någon uppvärmer någon/något
någon uppvärmer någon
någon uppvärmer något
ett reglage som gör det möjligt att upp­värma en­skilda rum i huset; han drack upp­värmt kaffe
○ spec. äv. mjuka upp muskler och dylikt in­för an­strängning
JFR uppvärmning 1
han kände sig upp­värmd in­för loppet
○ äv. bildligt, spec. för­sätta i stämning
publiken upp­värmdes av ett ungt förband
belagt sedan ca 1600
uppvärmauppvärmande, uppvärmning