publicerad: 2021  
uppväcka uppväckte uppväckt, presens uppväcker
verb
upp`väcka
● äv. lös förbindelse, se väcka upp väcka till (nytt) liv mest i religiösa samman­hang
uppväcka någon/något
uppväcka någon
uppväcka något
Jesus upp­väckte döda
○ äv. med av­seende på känsla eller dylikt
filmen upp­väcker starka känslor
belagt sedan 1385 (Klosterläsning); fornsvenska upväkkia
uppväckauppväckande, uppväckning