publicerad: 2021  
urbild ur­bilden ur­bilder
ur|­bild·en
substantiv
u`rbild
● (tänkt) grund­form för viss före­teelse; ofta av idealiserad typ
JFR arketyp 1, idé 3, modell 1, urtyp
en urbild (av någon/något)
en urbild (av någon)
en urbild (av något)
människans ur­bild
belagt sedan 1754; av tyska Urbild med samma betydelse; till ur- och bild
Du, som av skönhet och behagen
en ren och himmelsk ur­bild ger!
Jag såg dig – och från denna dagen
jag endast dig i världen ser. Johan Henrik Kellgren, Den nya skapelsen eller Inbillningens värld (1790)