publicerad: 2021  
utlämning ut­lämningen ut­lämningar
ut|­lämn·ing·en
substantiv
u`tlämning
● det att lämna ut någon/något
utlämningsdisk
utlämning (av någon/något) (till/åt någon/något)
utlämning (av någon) (till någon)
utlämning (av någon) (till något)
utlämning (av någon) (åt någon)
utlämning (av någon) (åt något)
utlämning (av något) (till någon)
utlämning (av något) (till något)
utlämning (av något) (åt någon)
utlämning (av något) (åt något)
○ spec. om över­lämnande av flykting el. brottsling till myndigheter i hem­landet
SE utlämna 1
utlämningsorder
ut­lämningen av de baltiska flyktingarna 1946; ut­lämningen av de terror­misstänkta
○ äv. om mot­svarande plats
bagageutlämning
hämta res­väskan i ut­lämningen
belagt sedan 1743