SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
hal`sband substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en hals|­band·etprydnad som bärs runt halsen ofta bestående av en kedja (med ev. häng­smycken) el. av en rad pärlor upp­trädda på en snodd kläd.JFRcohyponymhalsring på festen bar hon sitt finaste hals­bandäv.ring eller rem som ut­gör fäste för koppel (eller igenkännings­tecken) för hund, katt e.d. sedan 1483inventarieförteckning på Viborgs slott (Grönblad)fornsv. hals­band