publicerad: 2021
vicka
vickade vickat
vick·ar
verb
1
röra sig med små, okontrollerade, ryckiga rörelser åt än det ena, än det andra hållet
JFR
1vippa 1
vickande; vickning
något vickar
bordet vickar, det måste stå ojämnt
2
med prep.med, på
försätta (något) i små, ryckiga rörelser åt än det ena, än det andra hållet
vickande; vickning
någon vickar (med/på) något
någon vickar (med) något
någon vickar (på) något
vicka på tårna; vicka utmanande med höfterna; hon vickade på tanden tills den lossnade
belagt sedan ca 1790