publicerad: 2021  
1vissla visslade visslat
verb
viss`la
fram­bringa ett högt, pipande ljud genom att blåsa luft mellan rundade och samman­dragna läppar
någon visslar (något)
någon visslar (efter/på någon/något)
någon visslar (efter någon)
någon visslar (efter något)
någon visslar (någon)
någon visslar (något)
vissla en glad melodi; vissla efter flickor; vissla mellan tänderna
äv. om naturföreteelser, före­mål eller dylikt som fram­bringar liknande ljud
något visslar
kaffe­pannan visslade; vinden visslade i telefon­trådarna
belagt sedan förra hälften av 1400-talet (Östnordiska och latinska medeltidsordspråk); fornsvenska hvisla; ljud­härmande
visslavisslande, vissling
Kan du vissla, Johanna? Javisst kan jag de'. Visa av Åke Söderblom (musik Sten Axelson), 1932
2vissla visslan visslor
vissl·an
substantiv
viss`la
signal­anordning som kan ge ifrån sig kraftiga visslingar på båt, tåg, fabrik etc.
fabriksvissla; tågvissla; ångvissla
ångstrålen stod rakt upp ur visslan
äv. visselpipa
belagt sedan 1858