publicerad: 2021  
väcka upp väckte väckt, presens väcker
verb
väcka upp´
äv. fast sammansättn., se uppväcka väcka till liv från sovande (el. någon gång dött) till­stånd
väcka upp någon/något
väcka upp någon
väcka upp något
han väckte upp dem mitt i natten; Jesus väckte upp döda
någon gång äv. med av­seende på känsla eller dylikt
filmen väcker upp starka känslor
belagt sedan 1932
väcka uppuppväckande, uppväckning