SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 väkt väkten väkter väkt·en substantiv ● ålderdomligt ofta i sammansättn. vissa timmar, avdelade för vakthållning nattetid JFR vakt 2 ○ äv. (i sammansättn.) viss tid på dygnet morgonväkt; nattväkt belagt sedan senare hälften av 1400-talet (Eriks af Pommern Gårdsrätt); fornsvenska väkt; till 1vaka!! SO Alfabetisk lista väjning subst. väjningsplikt subst. väjningsplikt (väjning) väjningsregel (väjning) väjningsskyldig (väjning) väkt subst. väktare subst. väktaruniform (väktare) 1väl adv. 2väl adv. 3väl subst. Till alla ordböcker