SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
har`va verb ~de ~t harv·ar1bearbeta (jord) med harv för luckring, till­jämning, ogräs­bekämpning m.m. jordbr.harva (ngt)sedan förra hälften av 1300-taletUplands-Lagenfornsv. harva 2ägna sig åt (lång­varig och) föga stimulerande syssel­sättning vard.komm.mil.laget åkte ur högsta divisionen och får nu harva ett år i den näst högstaspec. mil.ha hård exercis harva (med ngt) (ngnstans)sedan 1939Subst.:vbid1-179928harvande, vbid2-179928harvning