publicerad: 2021  
värn värnet, plural värn, bestämd plural värnen
värn·et
substantiv
vä´rn
● åt­gärd för direkt skydd mot fara
JFR beskydd, försvar 2
nödvärn
ett värn (för någon/något) (mot någon/något)
ett värn (för någon) (mot någon)
ett värn (för någon) (mot något)
ett värn (för något) (mot någon)
ett värn (för något) (mot något)
djurens värn
○ äv. om före­teelse som ut­gör skydd
hemvärn; luftvärn; pansarvärn
organisations­förmågan var deras enda värn mot fiender
○ spec. om skydd mot eld­givning
bröstvärn; kulsprutevärn; skyttevärn
de hade byggt värn och förskansat sig
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska värn; bildn. till 2värja!!