publicerad: 2021  
åkallan bestämd form åkallan, utrum
å|­kall·an
substantiv
å`kallan
● det att åkalla någon eller något särsk. i religiösa samman­hang men äv. all­männare
åkallan (av någon/något)
åkallan (av någon)
åkallan (av något)
åkallan och för­bön
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska akallan