publicerad: 2021  
ärevördig äre­vördigt äre­vördiga
äre|­vörd·ig
adjektiv
ä`revördig
● ibland något skämtsamt som förtjänar att hållas i ära vanligen på grund av sin ålder och ställning
den äre­vördige biskopen; en äre­vördig kultur­institution
belagt sedan 1384 (öppet brev om pantsättning av gods utfärdat av Tymme Gutower och hustru i uppländska Bromma socken (Gadolin)); fornsvenska ärwerdugh; urspr. fram­för vissa (bl.a. kyrkliga) titlar