SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 ödmjuka sig ödmjukade ödmjukat öd|mjuk·ar sig verb ö`dmjuka sig ● visa sig ödmjuk för att uppnå visst syfte; ofta med bibetydelse av kryperi eller dylikt någon ödmjukar sig han var beredd att ödmjuka sig för att få jobbet belagt sedan ca 1400 (Klosterläsning); fornsvenska ödhmiuka sik SO Alfabetisk lista ödla subst. ödlesläkte (släkte) ödlesläktet (ödla) ödleväska (ödla) ödmjuk adj. ödmjuka sig verb ödmjukhet subst. ödsla verb ödslig adj. öga subst. 1ögla subst. Till alla ordböcker