publicerad: 2021  
ökänd ökänt ökända
ö|­kän·da
adjektiv
ö`känd
● all­mänt känd för sina dåliga egenskaper i moraliskt el. liknande av­seende
SYN. beryktad JFR berömd, notorisk, ryktbar
ökänd (för något/att+verb/sats)
ökänd (för något)
ökänd (för sats)
ökänd (för att+verb)
en ökänd krigs­förbrytare; de ökända hamn­kvarteren i Marseille
belagt sedan ca 1750; jfr fornsvenska ödhkänder 'lätt känd, lätt igenkänd', till ödh- 'lätt'; jfr ur­sprung till ödmjuk