publicerad: 2021
överbevisa
överbevisade överbevisat
verb
●
oemotsägligt visa riktigheten av påstående eller dylikt för någon
JFR
bevisa 1
någon överbevisar någon (om något/sats)
någon överbevisar någon (om något)
någon överbevisar någon (om sats)
hon överbevisade honom om att hennes teori var riktig; han försökte alltid överbevisa henne om allting
○
spec. med avseende på anklagad person
finna skyldig
han överbevisades om sin skuld
belagt sedan 1515 (Stockholms stads tänkeböcker);
fornsvenska offuer bewise
överbevisaöverbevisande, överbevisning