SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
hesite´ra verb ~de ~t hesit·er·artveka mindre brukl.komm.hesiterasedan 1716av fra. hésiter med samma betydelse; av lat. hæsita´re ’hänga fast; stamma; vara vill­rådig’ Subst.:vbid1-182011hesiterande, vbid2-182011hesitering