SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
1hipp adjektiv ~t populär i ton­givande kretsar vard.admin.psykol.en massa hippa människor på festensedan 1961av eng. hip ’informerad; med­veten (om det senaste modet, speciellt in­om musiken)’; av o­känt urspr.
2hipp interjektion in­ledande ut­rop vid hurra­rop komm.hipp hipp hurra!sedan 1850av eng. hip (hip hurrah); av o­känt urspr.
3hipp adverb Nollhipp som happutan efter­tankepå väggarna finns konst­verk av skiftande kvalitet, upp­hängda lite hipp som happ sedan 1916av da. hip som hap; ev. till lågty., nederl. hippen ’hoppa; springa’