SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
humanite´t substantiv ~en hum·an·itet·ensinne för med­människornas värdighet och grund­läggande rättigheter som yttrar sig i med­känsla, med­mänskligt upp­trädande o.d. psykol.JFRcohyponymhumanist 2cohyponymmänsklighet 2 humanitetsidealsegrarna visade ingen humanitet mot den besegrade fiendensedan 1628av lat. huma´nitas ’mänskliga egenskaper; mänsklighet’; till human