SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
`pen adjektiv häpet häpna häpn·aremycket (och märkbart) förvånad vanligen som o­medelbar reaktion på ngt o­väntat; om person admin.psykol.JFRcohyponymbestörtcohyponymöverraskadcohyponymförskräckt publiken var häpen över under­barnets prestationerhon var häpen och förvirradhan såg häpen ut när han mötte grannen i Thai­landäv. om handling o.d.en häpen blickhäpen förundranett häpet ut­tryck i an­siktethäpen (över ngt/att+V/SATS), häpen (SATS)sedan 1526sv. dial. hipen, hippen, hepen ’and­truten; bestört’, till hipa ’gapa; dra efter andan’; trol. ljud­härmande