SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
`gakta verb ~de ~t hög|­akt·arhysa stor aktning för komm.JFRcohyponymakta 2 hon högaktade och respekterade honom, men hon kunde inte älska honomhögakta ngnsedan 1764Subst.:vbid1-189207högaktande, högaktning