hö`gdjursubstantiv ~et, plur. ~, best.plur. ~enhög|djur·et●person i aktad och inflytelserik ställningvard.samh.yrk.det var massor av högdjur på kungamiddagen○urspr. om villebråd som bara fick jagas av privilegierade personer, bl.a. hjortar och rådjursedan 1779