SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
inkrustation [-∫o´n] substantiv ~en ~er in·krust·at·ion·en1in­torkad på­lagring, sår­skorpa o.d. på vävnader med.äv.saltinlagring i vävnader sedan 1834till lat. incrusta´re ’över­dra med en skorpa av ngt’; jfr krusta, krustad 2en dekorationsteknik som inne­bär att ett mönster läggs in i en botten­yta av annan färg eller annat material konstvet.JFRcohyponymintarsia äv. om mönstret, prydnaden etc. som fälls inen silverdosa med inkrustationer i elfen­bensedan 1885