SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
in`rättning substantiv ~en ~ar in|­rätt·ning·en1(del av) organisation som (i fasta lokaler) ut­för viss typ av tjänster åt all­mänheten mest om sam­hälleliga organisationer samh.JFRcohyponyminstitution 1cohyponymorgan 2cohyponymanstalt 1 sjukvårdsinrättningskolor, dag­hem och liknande inrättningaräv. om mer blygsamma an­ordningar för service e.d.badinrättningbekvämlighetsinrättningpantlåneinrättningsedan 17332före­mål eller detalj med viss funktion särsk. om före­mål vars inre funktions­sätt är o­känt el. o­intressant NollJFRcohyponymanordning 1 en liten genial inrättning för att förhindra bil­stöldsedan 1759