SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
instruktion [-∫o´n] substantiv ~en ~er in·strukt·ion·enan­visning om lämpligt tillvägagångs­sätt spec. med ton­vikt på träning och upp­lärning komm.pedag.instruktionsbokinstruktionsfilmpersoninstruktionen kort instruktionskriftliga instruktioneren sköterska gav honom instruktioner i an­vändningen av sprutanspec. äv. med inne­börd av före­skrift el. orderambassadören har fått nya instruktioner från Stock­holmhon gav dem stränga instruktioner att låsa dörrenäv. om text e.d. med an­visningaren instruktion med­följer mat­beredareninstruktion (av ngn) (om ngt/att+V/SATS)sedan 1527