SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
irrigation [-∫o´n] substantiv ~en ir·rig·at·ion·enkonst­bevattning geogr.geol.jordbr.irrigation (av ngt)sedan 1883av lat. irriga´tio ’bevattning’, till in´ ’in; i’ och riga´re ’leda vatten’