tryckår: 2009
1ju`te
substantiv ~n el. ~t
jut·en●typ av bastfiber
från tropiska (asiatiska) örter; anv. till bl.a. säckar och linoleummattor
matrl.jutegarnjutesäckjutevävgrov jutesnören av jutesedan 1832av eng. jute med samma betydelse; av hindi och bengaliska jut med samma betydelse
2ju`te
substantiv ~n jutar
jut·en●vanligen plur.
person från Jylland
ngt åld.land.yrk.sedan 1450–57Sveriges Krönikafornsv. iute; av ovisst urspr.

2ju`te
