SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
kas`ta sig verb kastade kastat kast·arofta med partikel som an­ger rörelse­riktning, t.ex.fram, ut, över hastigt (och mer eller mindre hand­löst) sätta den egna kroppen i rörelse hon kastade sig på telefonen och ringde 112de var så hungriga att de kastade sig över matenstrax före mål­linjen kastade han sig fram och vannspec. (vanligen utan partikel) i boll­spelmål­vakten kastade sig och klarade det väl­placerade skottetkasta sig (fram/ut) (ngnstans), kasta sig (över ngt)sedan 1709