tryckår: 2009
kastan´j
substantiv ~en ~er
äv.
kastan´jekastan´je
~n ~r
kastanj·en1typ av stor, oregelbunden nöt med rödbrun färg
med vissa ätliga sorter; urspr. omgiven av mjukt, taggigt ytterskal
bot.kokk.kastanjepurérostade kastanjeren ovanligt slät och vacker kastanj○äv. om (de arter av) större lövträd som bär denna fruktkastanjeallékastanjeblommahästkastanjäkta kastanj○i sammansättn. äv. för att ange rödbrun färgkastanjerödkratsa kastanjerna ur elden (för ngn)hjälpa (ngn) ur en svår situationofta genom egen risktagningsedan 1548jfr fornsv. kastanea med samma betydelse; av grek. kastane´a med samma betydelse
2hård, hornartad utväxt på insidan av benen hos hästdjur
zool.sedan 1848Den dagen kastanjerna slår ut är jag långt härifrån.Titel på roman av Bodil Malmsten (1994)
