tryckår: 2009
kastanjett´
substantiv ~en ~er
kastanj·ett·en●vanligen plur.
ett instrument som består av två urholkade träbitar som slås mot varandra inne i handen
så att de skallrar; anv. för att markera rytmen i t.ex. vissa spanska danser
musiksedan 1773av spa. castañeta med samma betydelse, eg. ’liten kastanj’; till kastanj
Uti min hand jag ivrig sätter ett par små goda kastanjetter, och vilda visor vill jag kring mig strö.Birger Sjöberg, I Spaniens månsken (i Fridas bok, 1922)
