tryckår: 2009
katalysa`tor
substantiv ~n ~er [-o´rer]
kata·lys·at·or·er●ämne som har förmåga att påskynda (eller hämma) kemisk reaktion utan att självt förändras
kem.enzymer är katalysatorer vid kroppens ämnesomsättningen avgasrenare med platina som katalysator○äv. om (av)gasrenare försedd med (visst) sådant ämnekatalysatorbilen ny katalysator på en bensindriven bil minskar utsläppen av kolväte och koloxid med uppemot 90%○äv. bildligtngn/ngt som (indirekt) utlöser ett händelseförlopp
det blir alltid trevligt när han är med – han är en social katalysatorsedan 1900; 1965 i bildlig bemärkelsejfr ty. Katalysator
