SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
kliente´l substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en kli·ent·el·etsamman­fattningen av (viss persons) klienter admin.sociol.JFRcohyponymklient hans gamla klientelofta ned­sätt., särsk. om grupp av mer el. mindre ut­slagna personermissbrukarklientelklientelet i tunnel­bananan­stalter med grovt kriminellt klientelngns klientel, klientelet till ngnsedan 1861