SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
klima´t substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en klim·at·etgenom­snittliga väderleks­förhållanden in­om ett större om­råde meteorol.JFRcohyponymväder 1 klimatförändringklimattypklimatzonhavsklimatinlandsklimatfuktigt klimatkontinentalt klimattropiskt klimatäv. ngt ut­vidgatdrivhusklimatinomhusklimatäv. bildligtstämning förhandlingsklimatdet är viktigt med ett positivt klimat på arbets­platsensedan 1697av grek. klim´a ’lutning’ (speciellt lutningen hos jorden från ekvatorn mot polen); jfr klimax