SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
klä`de substantiv ~t ~n kläd·et1ett en­färgat, fint ylle­tyg med tät, låg lugg som döljer trådarna och bindemönstret kläd.uniformsklädeen rock av fint blått klädesedan förra hälften av 1300-taletUplands-Lagenfornsv. kläþe ’kläde; tyg; duk’; gammalt lån av fornfrisiska klath med samma betydelse; jfr eng. cloth ’tyg’ och 2klot 2tyg­stycke ngt åld.textil.altarklädeförklädehalsklädehuvudklädesedan senare hälften av 1300-taletFornsvenska legendariet (Codex Bureanus)