SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
kommu´n substantiv ~en ~er kom·mun·en1geografiskt av­gränsad, administrativ enhet (in­om ett land) som har egen styrelse och beskattnings­rätt samh.JFRcohyponymstat 2 kommunindelningkommunsammanslagningförortskommunglesbygdskommungrannkommunstorkommunStock­holms kommunen kommun med social­demokratisk majoritetsedan städerna formellt av­skaffats är kommunerna de grund­läggande förvaltnings­enheterna i Sverigeäv. om förvaltningen och personerna därring till Kungälvs kommunsedan 1796av fra. commune med samma betydelse; av lat. commu´nis ’gemensam’; besl. med allmän, 1gemen; jfr immun, municipal 2nästan en­bart i sammansättn. lokal av­delning in­om socialist­parti samh.arbetarkommunspec. i vissa revolutionära samman­hangPariskommunenfolkkommunsedan 1897