SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
kusk substantiv ~en ~ar kusk·enperson som (yrkesmässigt) kör vagn som är för­spänd med häst nu­mera mest i sport­sammanhang trafik.yrk.droskkusktravkusken kusk i livré högst upp på kusk­bockensedan 1581efter ty. Kutscher med samma betydelse, till Kutsche ’typ av vagn’; av ungerska kocsi, urspr. ’vagn från byn Kocs’